Sverige står inför flera utmaningar när det gäller att bygga ut, modernisera och anpassa elnäten till den gröna omställningen. Den ökande efterfrågan på elektricitet som följer av elektrifieringen av vitt skilda samhällssektorer, från gruvnäring via lantbruk och basindustri till transporter, förutsätter en omfattande ny-investering i elnät. Det kommer att krävas gigantiska investeringar i elnätet under denna tid.
Den ökade belastningen skapar också helt nya krav på elnäten för att säkerställa en stabil och förutsägbar leverans av el till alla användare. Större inslag av förnybar energi förutsätter en sömlös integration av intermittent kraftproduktion, som sol- och vindenergi, i elnäten. För det behövs smarta nät och även energilagringssystem för att hantera fluktuationer i produktion och efterfrågan.
Nätinfrastruktur måste uppgraderas
Sverige står inför uppgiften att uppgradera eller ersätta stora delar av den ålderstigna nätinfrastrukturen, vilket är en stor utmaning både logistiskt och ekonomiskt. Och lejonparten av de 1 000 miljarder som branschen behöver investera måste satsas de kommande tio åren.
Det är därför viktigt att politiker och myndigheter utformar regelverk och fattar beslut som skyndar på och stimulerar både offentliga och privata investeringar i elnätet.
I Elnätsrapporten 2023, som teknikkonsultföretaget Sweco tagit fram med Ellevio, kartläggs var i landet som elanvändningen kommer öka mest, vilka verksamheter som behöver mest el, var ny elproduktion väntas tillkomma och när behoven beräknas uppstå. I rapporten görs också beräkningar av hur mycket som behöver investeras i elnäten i respektive län för att hålla jämna steg med det ökade elbehovet.
Kan använda el motsvarande ytterligare ett och ett halvt Sverige
Rapportens högnivåscenario visar att Sverige kommer använda så mycket som 340 TWh el år 2045, ungefär ytterligare ett och ett halvt Sverige jämfört med i dag. Det blir stora skillnader i elanvändningen mellan olika delar av landet, där norra Sverige ökar mest till följd av enorma industriprojekt inom grönt stål, vätgas och batteritillverkning. Men utvecklingen är nog så dramatisk även i andra delar av landet.
I en annan rapport, ”Trångt i elnäten”, som teknikkonsulterna Afry gjort på uppdrag av Balanskommissionen, Ellevio och Nordion, belyses vad som händer om politik och myndighetsbeslut inte går åt rätt håll. Afry har utgått från ett scenario där 35 procent av nödvändiga elnätsinvesteringar i Sverige uteblir på grund av en för dålig reglering, och listat vilka konsekvenser det skulle få.
- Upp till 7 miljoner ton CO2 i årliga utsläpp, motsvararande en kostnad på ungefär 11 miljarder kronor per år, till följd av försenade elnätsinvesteringar.
- Vid 35% mindre nätinvesteringar per år minskar bidrag till BNP med minst 62 miljarder kronor per år.
- Minskade nätinvesteringar gör att tiotusentals nya jobb i nya industrianläggningar riskerar att förloras. Den bedömningen gäller enbart nyetableringar.
- Försenade nätinvesteringar kan sannolikt leda till upprätthållna prisskillnader mellan elprisområden, förhindrad kunskapsutveckling och innovation, försämrad robusthet i elnätet, med mera.
Läs rapporten här: https://balanskommissionen.se/2023/06/21/rapport-fran-ellevio-kraftfull-okning-av-elanvandning/