Lantbruket, klimatomställning och utmaningar |

Lantbruket har en avgörande roll när det gäller att producera livsmedel, men även råvara till biobaserade material, kemikalier och biodrivmedel. Den nationella livsmedelsstrategin, som Riksdagen antog 2017, trycker särskilt på det svenska lantbrukets och livsmedelssektorns stora potential att öka sin produktivitet, lönsamhet och produktion.

Strategin lyfter behovet av en konkurrenskraftig livsmedelskedja som kan skapa tillväxt och sysselsättning. Självförsörjningsgraden, som uppskattas vara omkring 50 procent, ska öka. Åkermarken erbjuder även stor potential att producera hållbara och klimateffektiva biodrivmedel. De är helt nödvändiga om vi ska klara målet att minska transportsektorns klimatpåverkan med 70 procent till 2030. För en framgångsrik klimatomställning krävs ett levande lantbruk.

Administration kostar 1,2 miljarder årligen

Seriösa företagare behandlar förfrågningar från myndigheter med respekt. Tillståndsansökningar, anmälningsplikt och liknande rutiner kan, fel hanterade, innebära att man förverkar rätten att bedriva sin verksamhet. Samtidigt är nya regler och klausuler i regelverk inte företagarens kärnverksamhet. Tvärtom är de oftast långt ifrån kärnaffären och snarare ett stressmoment. Därmed är det också oerhört viktigt att man från myndigheternas sida försöker förenkla och effektivisera. Bägge parter ska inte ska behöva lägga mer tid och energi för att slutföra administrationen än nödvändigt.

Det är också helt centralt att myndigheterna inte ålägger företagen en större börda än vad det finns lagstöd för. Företagares kostnader för att efterleva och administrativa regelverk ökar. Enligt Tillväxtverket handlar det under de senaste fem åren om 1,2 miljarder kronor årligen. I snitt lägger företagare 10 timmar i veckan på administration – varav en stor andel är administration av regler från myndigheter.

Stora skillnader mellan kommuner

En granskning som Näringslivets Regelråd, NNR, gjorde av den kommunala regeltillämpningen gentemot lokala näringsidkare 2017 visade på stora skillnader mellan olika kommuner. Till exempel att handläggningstiden för ett enkelt serveringstillstånd varierar mellan 1 och 12 veckor. Kostnaden för ett sådant tillstånd kan vara allt mellan 1 200 kr och 14 800 kr beroende på kommun. Inom livsmedelskontroll och tillämpning av lagens system för riskklassning av livsmedelsbutiker visar NNRs granskning av ett exempelfall att samma butik kan klassas i allt från riskklass 2 till riskklass 6. Fyra respektive 20 timmars årlig tillsynstid till följd, beroende på i vilken kommun företagaren ansöker om tillstånd.

Inom lantbrukssektorn är olikheten inför lagen och den offentliga regeltillämpningen beroende på geografisk hemvist väl känd. Balanskommissionen har undersökt fyra fall där kommuner har gått utanför sin lagstadgade rätt att ställa krav på lantbrukare. I samtliga fall har företagaren kunnat visa att kommunen inte har stöd för sina krav – men processen har inneburit en administrativ kostnad för lantbrukaren.