2023-09-28
Regeringen har i en debattartikel klargjort att de vill snabba på tillståndsprocesserna. Vad tycker Balanskommissionens medlemmar om regeringens arbete med frågorna såhär långt, och hur ser de på arbetet framåt?
Alarik Sandrup, näringspolitisk chef, Lantmännen
Vad är viktigast för bättre tillståndsprocesser – snabbare handläggning eller översyn av miljöbalken?
Vi behöver jobba med båda frågorna, brister i Miljöbalken förvinner inte för att tillståndsprocesserna går snabbare och vice versa. Det finns strukturella problem i båda systemen, vilka båda behöver moderniseras i linje med nutida och framtida behov. Miljöbalken är snart ett kvarts sekel gammal och tillkom genom att man i denna balk samordnade en spretig miljölagstiftning som var ännu äldre. Till stora delar tillkom tidigare lagstiftning för att hantera lokala miljöproblem och innebar ofta att vissa verksamheter fick läggas ner, men dagens utmaningar ser i stora delar annorlunda ut, där vi på grund av klimatfrågan snarare behöver bygga nytt och expandera olika verksamheter för att ersätta det enorma beroendet av importerad fossil energi och fossila råvaror. Detta kan innebära en del målkonflikter, där man till exempel bättre behöver väga in klimatnyttan med nya verksamheter i tillståndsprocesserna.
Hur värderar ni era klimatsmarta investeringar i nuläget? Vilka risker ser ni?
Politiken är just nu väldigt rörig på detta område, vilket skapar osäkerhet. Eftersom många investeringar är stora och har långa avskrivningstider och Sverige har en blandekonomi där politiken har mycket stort inflytande på näringslivets förutsättningar, är politisk osäkerhet inte bra om man vill se tunga investeringar inom klimatområdet. Ett aktuellt exempel är det radikala skiftet vad gäller synen på biodrivmedel och reduktionsplikten. Man kan ha olika synpunkter på innehållet i denna lagstiftning, men att på kort tid genomföra radikala förändringar för en investeringstung industri skickar onekligen en signal till både berörd industri och övrig industri vad gäller tilltron till långsiktiga politiska villkor. Lagen om reduktionsplikt togs endast för några år sedan med en majoritet på 87 procent i Riksdagen, vilket borde ha borgat för ett stabilt investeringsklimat. Berörda branscher tog fram konstruktiva förslag till kompromisser angående reduktionsplikten för att balansera behoven av billigare drivmedel och behoven av en stabil industripolitik för biodrivmedelsproducenterna, men dessa förslag ignorerades tyvärr.
Vilka fler åtgärder skulle ni önska från regeringen för att underlätta den gröna omställningen?
Vi skulle vilja ha ett nära och förtroligt samarbete med regeringen i hur vi bör utforma närings- och industripolitiken för att bygga ett modernt och grönt Sverige, där tillväxt, tekniskt utveckling, arbetstillfällen och beredskap kan kombineras med minskade utsläpp och en balanserad lagstiftning för hur naturresurserna kan nyttjas på ett effektivt och hållbar sätt. Vi har absolut inget emot kärnkraft och elektrifiering, men vi skulle gärna se att man även mäktade med att prioritera och diskutera andra frågor som är viktiga. För Lantmännens och lantbrukets sida skulle vi gärna se att de stora möjligheterna som finns inom jord- och livsmedelsproduktionen samt bioenergin kom högre upp på den politiska dagordningen. Dessa basnäringar kan utvecklas betydligt och de har en enorm betydelse och potential i Sverige. Vi har i dag ett handelsunderskott på ca 70 miljarder kronor för livsmedel, samtidigt som vi har en mycket stor potential att hållbart öka produktionen i Sverige. Vi vet genom internationella undersökningar att vi är världsledande vad gäller miljö- och klimateffektiv produktion. Vi skulle därtill gärna se att frågan om bioenergins förutsättningar prioriterades. Bioenergin är med sina nästan 40 procent av energianvändningen Sveriges absolut största energislag och utgör därmed något av ryggraden i vårt energisystem.
Anders Edholm, hållbarhets- och kommunikationsdirektör, SCA
Vad är viktigast för bättre tillståndsprocesser – snabbare handläggning eller översyn av miljöbalken?
– Dessa två perspektiv bör inte stå i motsats till varandra, utan det finns behov av båda delarna. Man skulle också kunna hoppas att en översyn av miljöbalken också leder till ökad tydlighet och genom det något förutsättningar för snabbare processer.
Hur värderar ni era klimatsmarta investeringar i nuläget? Vilka risker ser ni?
– SCA har nyligen genomfört ett stort antal investeringar i kapacitetsökningar på flera olika platser i norra Sverige och sätter väldigt högt värde på att dessa ges förutsättningar att leverera på sin kapacitet. De risker som befintliga industrier exponeras för är framförallt begränsningar i hur skogen får brukas och därmed den långsiktiga tillgången på råvara. För ännu icke beslutade investeringar är inte minst tillgången på fossilfri el, gärna egenproducerad, en begränsande faktor.
Vilka fler åtgärder skulle ni önska från regeringen för att underlätta den gröna omställningen?
– Det vore väldigt värdefullt om kommuner fick ta del av exempelvis fastighets- och energiskatter från vindkraften, som i dag tillfaller staten. Det vore också bra med radikalt snabbare tillståndsprocesser, kanske enstaka månader, för att uppgradera en befintlig vindkraftpark och genom det få en effektivare markanvändning. Vi tror också att bättre förutsättningar för skogsbruk blir helt centralt för att etablera en tillräckligt stor svensk biodrivmedelsnäring.
Nicklas Skår, expert på miljötillståndsregler på Svenskt Näringsliv
Vad är viktigast för bättre tillståndsprocesser – snabbare handläggning eller översyn av miljöbalken?
– Absolut viktigast är en översyn av balken. Det är inte handläggningen i sig som är problemet utan att långtgående krav på utredningar och sena krav på utredningar (ofta ett resultat av de långtgående kraven som gjort det svårt att överblicka svaren). Mest effektivt vore att fokusera prövningen på de tre grundfrågorna om utsläpp till luft, utsläpp till vatten samt buller. Övriga frågor bör kunna behandlas i andra sammanhang. På samma sätt bör man rationalisera bort projekt från prövningen som inte behöver vara där enligt EU-rätten. Återigen innebär det inte att de inte ställs under myndigheternas kontroll utan det kan ske genom t.ex. tillsyn. Vidare bör man tydligare definiera vad en ansökan ska innehålla för att slippa krav som inte är relevanta för den sökta åtgärden.
Vilka fler åtgärder skulle ni önska från regeringen för att underlätta den gröna omställningen?
– Regeringen behöver se över instruktioner och regleringsbrev till sina myndigheter och ställa tydligare och mätbara krav på effektivitet i handläggning samt ökad servicenivå till företag som gör investeringar.