Vindkraft är det viktigaste verktyg vi har för att få en mer hållbar energiproduktion och en nyckel i Sveriges klimatomställning. Den blocköverskridande energipolitiska överenskommelsen anger att Sverige ska ha 100 procent förnybar energi senast år 2040. Energimyndigheten bedömer att vindkraft är det energislag som har störst potential för ny förnybar energiproduktion i Sverige – minst 60 TWh ny vindkraft är nödvändigt för att vi ska nå målet.
Vindkraft måste öka med 250 procent för klimatomställning – tillståndsprocesser stoppar upp
Jämför detta med att vindkraften bidrog med 17,6 TWh el 2017 . Produktionen behöver alltså öka med minst 250 procent. Vindkraft är ett nyckelverktyg för att uppnå de energipolitiska målen som är centrala i bygget av ett hållbart Sverige. Samtidigt är vindkraftsetableringar en bra illustration av hur bevarande ofta krockar med hållbar utveckling. Mark och miljööverdomstolen avgjorde 2017 ett fall där de stoppade bygget av tio vindkraftverk för att verken skulle störa en orörd horisont vid Fågelsjö Finnmarksby – trots att fotomontage visade att verken inte skulle synas från byn. Ska vindkraftsutbyggnad vara möjligt måste grunderna för överklagande och avslag balanseras mot nationella intresset av en robust elförsörjning i ett hållbart energisystem.
Tio vindkraftverk stoppade på grund av snårig miljölagstiftning
Arise, som är en av Sveriges ledande aktörer inom landbaserad vindkraft, ansökte om tillstånd för uppförande och drift av en vindkraftspark med 51 verk vid Skaftåsen i Härjedalens kommun. Arise förvaltar redan 1100 MW vindkraft i Sverige – vilket motsvarar cirka 10 % av landets totala kapacitet. Länsstyrelsen Gävleborg och Föreningen för småskalig vindkraft i Lillhärdal överklagade dock Mark- och miljödomstolens tillståndsbeslut till Mark- och miljööverdomstolen. Riksantikvarieämbetet fick möjlighet att yttra sig. Riksantikvarieämbetets och Länsstyrelsen Gävleborgs yttrande låg till grund för ett avslag på 10 av 51 potentiella vindkraftverk vid Skaftåsen.
Avslag med hänvisning till ”obruten horisont”
Mark- och miljööverdomstolens huvudsakliga domskäl handlade om risken att uppförandet av vindkraftsparken skulle innebära påtaglig skada på riksintresset Fågelsjö Finnmarksby genom att störa den orörda horisonten. Bakgrunden är att Fågelsjö Finnmarksby, en storbondegård med anor från 1600-talets skogsfinska tradition, ligger drygt fyra kilometer ifrån Sjöaberget – där en del av verken i parken var tänkta att uppföras. Fågelsjö Gammelgård i Finnmarksbyn är en av sju Hälsingegårdar på UNESCO:s världsarvslista.
Verken skulle inte synas
Verken skulle anläggas drygt fyra kilometer från byn. Men Riksantikvarieämbetet, och Mark och miljööverdomstolen menar att verken skulle påverka ”platsens historiska läsbarhet”. Verken skulle vara det enda moderna, industriella inslaget i miljön. Vidare skulle de synas från de centrala gårdsmiljöerna, och huvuddelen av de öppna markerna i området, menar de. Det orörda landskapet och det starkt isolerade läget anses bidra till platsens kulturmiljövärde. Den brutna horisonten är en central aspekt.
Parken skulle inte påverka finnmarksbyns status som världsarv, där den obrutna horisonten inte är en faktor. Trots detta blev det huvudsakliga domskälet just det. Verken på Sjöaberget skulle över huvud taget inte synas från gammelgården. Arise visade detta genom att ta fram fotomontage på en oförändrad horisont vid gården även efter verkens uppförande. Verken syns dock från en del av området som omger gårdarna. Det är alltså möjligt att under en promenad på området skymta verken, och det är också detta som Riksantikvarieämbetet hävdar i sitt yttrande. Domstolen fann ”inte skäl att ifrågasätta myndigheternas bedömning”.
Sen inlaga sänkte planerna på vindkraft
Mark- och miljööverdomstolen anser att de aktuella verken på Sjöaberget strider mot såväl 3 kap. 6 § som 2 kap. 6 § i miljöbalken. Enligt 3 kap. 6 § i miljöbalken ska områden av riksintresse för kulturmiljövården skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Först vid en tillståndsprövning går det att avgöra om ett område är av riksintresse, och om en åtgärd påtagligt skadar riksintresset. Därför bör den preliminära avgränsningen inte utesluta att även åtgärder utanför detta området kan innebära påtaglig skada på riksintresset. Unesco anger bland annat i sitt utpekandebeslut om världsarvsstatus att gårdarna ligger ”i en landskapskontext som har kapaciteten att tydliggöra gårdarnas agrara funktion”. Unesco anger vidare att lokalisering och utbyggnad fått särskild uppmärksamhet.
Hur vet man om ett område är riksintresse? Det vet man först efter prövning av vindkraftverk som kan ha en negativ påverkan på landskapet skett. Överdomstolen sammanfattar sin bedömning: ”Länsstyrelsen Gävleborgs och Riksantikvarieämbetets beskrivning av området överensstämmer med världsarvets intentioner såsom dessa kommit till uttryck i utpekandebeslutet från Unesco. Mark- och miljööverdomstolen finner mot denna bakgrund inte skäl att ifrågasätta myndigheternas bedömning”. Riksantikvarieämbetet omintetgjorde alltså vindkraftparken med en sen inlaga. Detta i en redan komplex miljö av kommunala veton, samebyar och naturvårdsområden.
Dessutom på en rent felaktig grund, enligt bolaget.