Intervju med Johan Lindehag om moderna tillståndsprocesser

2021-04-26

Sverige står inför stora utmaningar med eldistributionen. Samtidigt pågår en historisk elektrifiering av hela samhället när vi ska ställa om för att rädda klimatet. Hur löser vi de nödvändiga utbyggnaderna av elnätet när tiden är knapp? Läs intervjun med Ellevios vd, Johan Lindehag.

Varför tar det så lång tid att bygga elnät?

Det beror på flera saker. Det är inte bara Energimarknadsinspektionens prövning som tar tid utan även stegen som sker innan och efter koncessionsprövningen. Planeringsprocessen inför koncessionsansökan tar tid på grund av att det är en utmaning i sig att hitta en framkomlig sträckning för en ledning. Utredningar och samråd ska ske och det är många intressen som ska beaktas. Sedan kommer själva koncessionsbeslutet. Och när väl koncessionsbeslut erhållits så kan det överklagas till mark- och miljödomstolen och vidare till mark- och miljööverdomstolen. I dagsläget finns det inte heller någon tidsgräns för när koncessionsbeslut kan överklagas.

Tillträde till marken ska också lösas, både för projekteringen och för byggstart, vilket ibland leder till en utdragen process hos Lantmäteriet.

Generellt kan vi säga att processerna blir allt mer komplexa med högre krav och striktare tillämpningar som leder till allt längre tillståndsprocesser.

Varför har frågan om tillståndsprocesser plötsligt blivit så angelägen?

Tillståndsprocesserna är en knäckfråga både när det gäller att förbereda samhället för teknisk utveckling och för klimatomställning.

Vi står inför en dramatisk omställning när vi ska elektrifiera transportsektor och elintensiv industri och samtidigt förnya vår elproduktion för att säkerställa målet om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045.

Denna förändring kräver ökad nätkapacitet och utbyggda elnät. Vi har redan idag stora utmaningar med nätkapacitetsbrist i överföringen mellan norra och södra Sverige såväl som till växande regioner.

Nätutbyggnaden måste hålla samma hastighet som energiomställningen annars kommer vi hamna i nya bristsituationer. Med tanke på att det idag är en ledtid på mellan 10-15 år för en stam- eller regionnätsledning från planering till färdig anläggning finns en stor osäkerhet kring just nätutbyggnad.

Energiministern Anders Ygeman har sagt att han tycker en halvering av snittiden för elnätstillstånd till fem år är en rimlig hållpunkt. Hur realistiskt är det skulle du säga?

Det är högst önskvärt och lovvärt, men som jag ser det väldigt utmanande.

Regeringen har lämnat ett förslag om ”Moderna tillståndsprocesser för elnät” som är efterlängtat – och det är ytterligare positivt att Lagrådet igår 21/4 lämnade förslagen utan erinran. Förslaget innehåller många viktiga delar som kommer att korta de tidsödande processerna att bygga ut nödvändig elnätsinfrastruktur avsevärt bland annat;

Lösa utmaningen med att koncessionsbeslut kan överklagas i all oändlighet. Med det nya förslaget sätts så att säga ett stoppdatum för överklaganden.
Energimarknadsinspektionen (Ei) ska enligt förslaget få besluta om tillträde till mark för undersökningsarbeten. Det här är viktigt, eftersom vi under projektering av ledning måste göra markundersökningar, exempelvis för att se var det är lämpligt att placera ledningsstolpar.
För att få bygga elnät krävs förutom koncession även rätten att ha ledningen på någon annans mark (markåtkomst). Att som idag ha en ledningsrättsprocess efter koncessionsprocessen är tidsödande. I det nya förslaget ska det bli lättare att inleda ledningsrättsprocessen parallellt med koncessionsprocessen. Det kommer korta ned den totala ledtiden.

Samtidigt kan vi inte komma ifrån att det finns saker som skulle snabbat på den här processen ytterligare, men som saknas i det här förslaget för att närma sig en större minskning av ledtiden för att etablera nya elnät.

Vilka ytterligare förändringar skulle ni vilja se för att korta tillståndsprocesserna?

En större del av markåtkomstprocessen borde ligga hos Ei, för att på så vis slippa tidskrävande processer hos Lantmäteriet innan byggstart. Då skulle tiderna kortas avsevärt.

Regionnätsföretagen har hela systemperspektivet när det gäller ledningsnätet och är bäst lämpade att avgöra teknikvalen för nya ledningar. Vi skulle vilja slippa lägga tid på att utreda markkabelalternativ när det inte är ett rimligt alternativ. Det skulle i istället räcka med att motivera teknikvalet i ansökan.

Behovet av att stärka koncessionsbeslutets rättskraft i förhållande till miljöbalken finns kvar.

Ett ytterligare förslag som skulle ge betydande effekt är att se över att göra stamnätet, och eventuellt delar av regionnätet, till ett riksintresse. Konflikter kopplade till markanvändning riskerar att leda till svårigheter att genomföra planerade nätförstärkningar och försvåra nyttjandet av befintliga anläggningar. Vi ser det därför som viktigt att peka ut områden av riksintresse för energidistribution för en bättre avvägning mot andra intressen i området.

Är det inte risk att andra intressen hamnar i kläm om processerna snabbas på för mycket? (Är det inte viktigt att markägare och andra får göra sina röster hörda i en tillståndsprocess?)

Vi kan inte frångå alla berörda parters rätt att få bli hörda och lämna synpunkter. Samrådet är en mycket viktig del i processen. Inkomna synpunkter beaktas i möjligaste mån och bidrar till bra lösningar. Om vi ska kunna korta ned ledtiderna måste vi dock minska ned antalet tillfällen som berörda parter kan fördröja projektet.

Sammanfattningsvis, vilka tre åtgärder skulle du säga är viktigast för att korta tillståndsprocessen för elnätsutbyggnad?

Först och främst se till att den välkomnade propositionen om Moderna tillståndsprocesser röstas igenom i riksdagen. Utöver detta är följande tre punkter av stor vikt för att möta målet om halverade ledtider för nätutbyggnad:

Se över möjligheten att göra stamnätet, och eventuellt delar av regionnätet, till ett riksintresse vilket skulle ge en betydande förbättring av längden på ledtiderna.
Regionnätsföretagen har hela systemperspektivet när det gäller ledningsnätet och är bäst lämpade att avgöra teknikvalen för nya ledningar. Förenkla processen genom att motivera teknikvalet i ansökan till Ei för att undvika onödiga extra utredningar.
Behovet av att stärka koncessionsbeslutets rättskraft i förhållande till miljöbalken finns kvar.