2021-04-14
Utbyggnad av vindkraften, elvägar, elektrifiering av industrin och nya industrier för grön teknologi har alla två saker gemensamt, de är nödvändiga för att nå klimatmålen och de kräver utbyggnad av elnäten. Därmed har de också en tredje sak gemensamt, de är drabbade av långa och segdragna tillståndsprocesser för att bli verklighet.
De svenska elnäten har en snittålder på 28 år och stamnätet är det äldsta i Europa. Sammanlagt behöver cirka 500 miljarder kronor investeras i de svenska elnäten fram till 2045. Sjuttio procent av pengarna är reinvesteringar i redan befintliga nät. Omställningen mot nettonoll-utsläpp till 2045 innebär en kraftigt ökad elanvändning som därtill kräver utbyggnad av såväl elproduktion som elnät för distribution. Det kan handla om nya transmissionsnät för överföring av el från norr till söder men också utbyggnad av regionnäten för att koppla upp nya vindparker och nya ledningar för att förstärka näten.
Utbyggnaden måste ske hållbart men om vi ska nå klimatmålen får det inte ta för lång tid. Långa tillståndsprocesser är just nu det största hindret för utvecklingen av stam- och regionnäten där ledtiderna från förstudie till färdig ledning kan ta mellan 10–15 år.
För att bygga en elledning krävs tillstånd, eller koncession, av Energimarknadsinspektionen (Ei). För att få tillträde till marken behöver nätägaren allt som oftast ytterligare dispenser och tillstånd, exempelvis strandskyddsdispens och dispens från det generella biotopskyddet. Det händer även att Ei i koncessionsbeslutet hänskjuter avgörandet av en sakfråga till länsstyrelsen, genom villkor om samråd med länsstyrelsen. Därtill kan besluten överklagas till domstol.
Idag finns en stor rättsosäkerhet i processen för en nätkoncession då ett tillstånd formellt inte vinner laga kraft. Det innebär i praktiken att det saknas ett slutdatum för när en nätkoncession kan överklagas. Regeringen bör skyndsamt införa ett tydligt slutdatum för överklagan av koncessionstillstånd.
När en koncession är beslutad återstår processen att säkra rätten till marken. Det sker i första hand genom frivilliga markupplåtelseavtal med berörda markägare. Om inte alla berörda markägare ingår frivilliga avtal krävs ett beslut om ledningsrätt och förtida tillträde till marken hos Lantmäteriet. Flera av momenten i en tillståndsprocess framstår också som dubbelarbete. Idag beslutar Lantmäteriet om ledningsrätt och Energimarknadsinspektionen (Ei) ansvarar för nätkoncessionsdelen en situation med två olika myndigheter som handlägger två olika processer efter varandra. En effektivare ordning hade varit om Lantmäteriet kunde påbörja handläggningen av ledningsrätten under prövningen av nätkoncessionen och att Ei eller Lantmäteriet ges möjlighet att medge förundersökningstillstånd för elnätsbolagen för att korta ner och effektivisera processen.
Vid koncessionsprövningen avkrävs nätbolagen ofta en utredning av möjligheten att lägga markkabel istället för luftledning. Detta trots att luftledning som regel är den kostnadseffektivaste och säkraste tekniken och markkabel sällan är ett realistiskt alternativ för höga spänningsnivåer
Vidare borde man nyttja de möjligheter som finns idag att utpeka transmissionsnätet och andra viktiga nät till riksintresse. Det skulle stärka elnätens status i tillståndsprocessen, skydda befintliga anläggningar för nyttjande även i framtiden samt säkra vissa kritiska platser för elnät vid planerad exploatering.
I vår väntas regeringen överlämna förslag till riksdagen på moderna tillståndsprocesser för elnäten. Till grund ligger Nätkoncessionsutredningen och dess förslag som väntas minska tidsåtgången för tillståndsprövning med cirka 1 år, det vill säga omkring 10 procent.
Om regeringen går fram med förslagen i utredning blir det en välkommen förändring men mer krävs om elnätsbolagen ska hinna med att utveckla näten i takt för att klara energiomställningen. Här vilar fortsatt ett tungt ansvar på regeringen att åstadkomma nödvändiga förändringar.
Från Balanskommissionens sida föreslår vi tre åtgärder som ytterligare skulle effektivisera tillståndsprocessen för elnät och korta tiden för tillståndsprocesser med minst lika mycket som den stundande propositionen.