2021-04-02
EU:s taxonomiförordning ska avgöra vilka ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara. Verksamheten ska bidra till ett eller flera av sex fastställda miljömål, inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen, och uppfylla vissa minimikrav inom hållbarhet. Villkoren ska specificeras närmare genom så kallade tekniska granskningskriterier. Dessa ska kommissionen fastställa i så kallade delegerade akter till förordningen.
Regeringen har påtalat ett flertal brister i taxonomin och menar att den riskerar att bli kontraproduktiv, och medverka till att motarbeta omställningen till klimatneutralitet. Taxonomin ska enligt förordningen tillämpas från och med den 1 januari 2022.
Det förslag som nu lagts fram kräver kraftfulla och skyndsamma insatser från den svenska regeringen för att inte det slutliga förslaget ska åsamka svensk industri, svensk konkurrenskraft och den svenska klimatomställningen betydande skada.
• Kraven inom taxonomin är missriktade vilket betyder att endast ett fåtal företag och deras verksamheter skulle komma att klassificeras som gröna.
• För svensk del finns det stor oro inom bland annat skogsnäringen, jordbruket annat hållbart jord- och skogsbruk och förnybar energi, som vattenkraft och bioenergi.
• Det finns också en betydande oro att genomförda gröna investeringar i gruv och metallproduktion klassificeras som icke hållbara trots att tillgången till bl.a. basmetaller är grundläggande för klimatomställningen.