Ska svenska mineraler stanna i marken?

Mineralstrategin kom 2013 och pekade ut riktningen för den svenska mineral- och gruvpolitiken – med ökad tillväxt och konkurrenskraft för mineralnäringen i fokus. I strategin pekades inte bara på näringens potential som tillväxtskapare utan också på dess betydelse för den hållbara omställningen. Tillgång till mineraler som koppar är en förutsättning för att skapa grön teknologi, samtidigt som den globala konkurrensen om mineralerna tilltar.

EU:s miljömyndighet EEA menar i en rapport som kom 2018 att den globala användningen av råmaterial kommer öka med 100 % fram till 2030 – där den ökande efterfrågan riskerar att både försvåra tillgången till viktiga råmaterial och orsaka skada på miljön. Europa har ett strukturellt beroende av import som gör att vi behöver nyttja de resurser vi har inom Europa. Frågan om tillgång till råvaror och mineraler är alltså, på samma sätt som livsmedelsfrågan, en fråga om säkerhet och självförsörjning.

Kopparfyndighet i Älvsbyn i långbänk hos regeringen

2012 fick Boliden undersökningstillstånd för en potentiell mineralfyndighet man upptäckt i Laver i närheten av Älvsbyn i Norrbotten. Undersökningstillståndet gav Boliden ensamrätt, även i förhållande till markägaren, att kartlägga berggrundens egenskaper. Syftet var att ta reda på om det finns en fyndighet, dess beskaffenhet, hur stor den är och om den är brytvärd. Ett undersökningstillstånd är dock mycket avgränsat och undersökningarna måste följa en rad regler vilket gör att endast grundläggande undersökningsarbete kan genomföras. Arbetet måste utföras med så liten mark- och miljöpåverkan som möjligt. Om negativ påverkan sker måste ersättning betalas.

I fallet Laver var det framförallt kopparfyndigheterna som visade sig vara intressanta. Undersökningarna indikerade att det i området fanns potentiellt intressanta fyndigheter och Boliden beslutade att ansöka om bearbetningskoncession, något som normalt görs innan miljöprövning. I december 2016 kom beskedet att Bergsstaten säger nej till att ge bearbetningskoncession för gruvan i Laver, där det faktum att man inte gjort en Natura 2000-prövning vägde tungt i beslutet. Tidigare har en sådan tillståndsprövning skett efter att bearbetningskoncession beviljats vilket möjliggjort för gruvbolag att närmare undersöka möjligheterna att bryta malm innan man genomgår en kostsam Natura 2000-prövning. Bergsstatens beslut innebär därför en förändring av praxis där tillståndet måste sökas och fås innan koncession kan beviljas.

Eftersom praxisändringen får stora effekter på möjligheten att undersöka fyndigheter i framtiden valde Boliden att överklaga beslutet. Sedan dess har frågan om Laver legat hos regeringen, som ska ta beslut i processfrågan, i två år.

Bergsstatens nya praxis riskerar leda till att svenska mineraler stannar i marken

Med den nya praxisen från Bergsstaten ska miljöprövningen ske i två omgångar – där Natura 2000-prövningen sker innan en bearbetningskoncession beviljas. Eftersom ett gruvbolag har begränsade möjligheter att undersöka potentialen för gruvbrytning innan man fått bearbetningskoncession, och eftersom en Natura 2000-prövning kan kosta hundratals miljoner kronor för bolaget – leder den nya praxisen till att gruvbolag endast kommer undersöka fyndigheter som tidigt visar sig ha en stor potential. Eftersom de flesta av dessa fyndigheter redan nyttjas riskerar Bergsstatens beslut leda till att mycket nya få potentiella fyndigheter undersöks överhuvudtaget – riskkalkylen går helt enkelt inte ihop när bolag måste bära kostnaderna innan man vet om en gruvverksamhet kan bli aktuell.

Dessutom blir miljöprövningen av lägre kvalitet då man ännu inte vet hur gruvan skulle kunna eller kommer se ut. När en Natura 2000-prövning är gjord behöver bolaget ofta anpassa verksamheten, men det är mycket svårare att anpassa verksamheten i en mycket tidig fas där man ännu inte vet om en verksamhet kommer att bli aktuell. Små bolag och prospekteringsföretag som vill sälja rättigheterna till bearbetning vidare riskerar att helt stängas ute.

Svensk gruvnäring ifrågasätter inte behovet av en Natura 2000-prövning, eller att de ska bekosta den – utan att denna prövning ska ske så tidigt i processen. Systemet med prövning i två omgångar med en mycket kostsam prövning innan man fått tillstånd att genomföra en gedigen undersökning av fyndigheterna riskerar att leda till att nya svenska fyndigheter stannar i marken.

Ur ett tillväxt- och landsbygdsperspektiv har få näringar lika stora sysselsättningseffekter utanför storstäderna som just gruvnäringen. Ett jobb inom gruvnäringen innebär inte bara ett jobb i gruvnäringen – det är också en av de branscher som genererar flest jobb i andra branscher. Enligt en studie från EY 2016 har branschen en sysselsättningsmultiplikator på 4.9. Varje anställd i en produktiv gruva skapar alltså nästan fem jobb totalt. Svenska gruvföretag bidrar också till att hela Sverige lever och växer genom att skapa välbetalda och utvecklande jobb utanför storstadsområdena.

Om regering och riksdag menar allvar med mineralstrategin måste man också kunna sätta ner foten rätt i en processfråga som är helt central för näringsklimatet.