2016-03-10
Svenska godstransporter har de senaste åren hamnat i fokus för såväl tillväxt- och näringspolitiken som miljö- och klimatpolitiken.
Som en liten, exportberoende industrination i norra Europa är transport- och logistikfrågor avgörande för Sverige. Samtidigt har regeringen en ambition om att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och här är omställningen av transportsektorn en central faktor.
Regeringens godstransportstrategi, som kom 2018, pekar ut inriktningen för de svenska godstransporterna ur såväl ett tillväxt- som klimatpolitiskt perspektiv. I strategin pekas ökad intermodalitet (transport av en godsenhet med flera transportmedel) samt en ökning av andelen gods som transporteras på järnväg och vatten ut som centrala delar för att uppnå strategins mål. Infrastrukturen lyfts i strategin som en förutsättning för att skapa ett transportsystem som kan möta både näringslivets behov och de stora samhällsutmaningarna.
”För att fler godstransporter ska kunna ske med järnväg och sjöfart behöver intermodaliteten öka. Ett betydande hinder för intermodala transportupplägg är kostnaden för omlastning. Innovativa lösningar för smidig omlastning kan bidra till att sänka kostnaderna.”
Även i den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för 2018–2029 är näringslivets godstransporter ett prioriterat område.
För att möjliggöra omlastning av gods mellan järnväg och båt istället för vägtransporter har Sundsvalls kommun tillsammans med Trafikverket och SCA planerat att genom Sundsvalls Logistikpark bygga en kombiterminal i anslutning till den existerande godshamnen i Tunadal. I projektet ingår också en ny containerhamn som ska ersätta den befintliga provisoriska containerhamnen, som nått gränsen för sin kapacitet.
Projektet initierades i december 2006 då kommunstyrelsen i Sundsvall beslutade att ta fram en översiktsplan för området Tunadal för att undersöka hur det skulle kunna användas för en kombiterminal. 2009 klubbar en helt enig kommunfullmäktige översiktsplanen och hösten 2010 startar kommunen ett nytt bolag, Sundsvalls Logistikpark AB, som ska ansvara för bygget. Våren 2011 började arbetet med detaljplanen – med en planerad byggstart 2013 och ett färdigställande 2015.
För att ge plats åt terminalen krävdes att ett mindre antal trävillor i området Petersvik skulle rivas eller flyttas. Villorna löstes in och fastighetsägarna kompenserades med marknadsvärdet samt ett påslag om 25% för inlösen. I stort sett samtliga fastighetsägare lät också sina villor lösas in. För att säkerställa att villorna inte revs la Sundsvalls kommun ut villorna till försäljning på villkoret att köparna bekostar flytten av huset.
En kampanj mot kombiterminalen började samtidigt drivas av en liten men aktiv opinion – främst personer som inte själva tillhör de fastighetsägare som påverkas av bygget. Motståndet handlade om att ett antal trävillor nära kombiterminalen, Petersvik, ansågs ha ett särskilt kulturhistoriskt värde. Miljödomstolen bedömde dock att området inte har ett betydande kulturhistoriskt värde – Petersvik har aldrig varit särskilt publikt och saknar den unika prägel som skulle vara grunden för ett sådant värde.
Det politiska stödet för projektet har fortsatt vara mycket starkt över hela den politiska skalan. Under 2014 fattades ett nytt beslut av kommunfullmäktige att kommunen ska fortsätta arbeta för att kombiterminalen ska bli verklighet. Samtidigt påbörjades det praktiska arbetet med inlösen och flyttning av de fastigheter som hindrade bygget.
Bygget överklagades till Mark- och miljödomstolen men vid tiden för överklagan var de kulturhistoriska aspekterna i huvudsak överspelade. I yttranden och inlagor vid överklagan anfördes nu istället att motståndarna till bygget var tveksamma till behovet av anläggningarna samt att lokaliseringen av kombiterminalen var felaktig och dåligt utredd. Parallellt har andra tvister förekommit där man överklagat marginella delar i anslutning till bygget, såsom planerna på ett vedupplag på en grusplan i närheten av terminalen.
I april 2017 kom beskedet att Mark- och miljödomstolen i Östersund lämnat klartecken till byggandet av kombiterminalen. I huvudsak fann domstolen att bygget var tillräckligt utrett, behovsmotiverat och sannolikt också ett samhällsekonomiskt lönsamt projekt. Beslutet överklagades kort därefter till Mark- och miljööverdomstolen.
Efter att tidigare anfört de kulturhistoriska aspekterna samt senare att anläggningen inte behövdes samt var fellokaliserad valde motståndarlägret nu istället att fokusera på att riskerna för laxdöd inte adresserats av domstolen.
I oktober 2017 kom beskedet att saken skulle prövas av Mark- och miljööverdomstolen och i december 2018 kom slutligen beskedet att överdomstolen ger klartecken till kombiterminalen. Kort därefter gick motståndarsidan vidare och ansökte om prövningstillstånd i Högsta Domstolen, huruvida detta kommer beviljas är ännu inte klart. Ännu idag har överdomstolens dom inte vunnit laga kraft, vilket betyder att den process som inleddes 2006 och intensifierades våren 2011 i samband med att detaljplaneringen för kombiterminalen inleddes ännu inte resulterat i ett slutligt klartecken för byggstart.
Sundsvalls kommun har löst in samtliga fastigheter, alla ersättningsfrågor är klara och marken som krävs för bygget ägs av kommunen. Husen har nu stått tomma i två år. Men motståndarna är tydliga med att motståndet fortsätter – och att man tänker hitta nya skäl att fördröja processen:
Idag saknar transportsystemet i Sundsvall en effektiv kombiterminal (plats för omlastning av gods mellan väg och järnväg). Den nuvarande ligger dessutom mitt inne i staden där andra verksamheter planeras. Att bygga en ny terminal nära hamnen möjliggör omlastning mellan tre av de fyra trafikslagen för gods – vatten, järnväg och väg.
På grund av avsaknaden av en effektiv omlastning i Sundsvalls transportsystem går idag onödigt mycket långväga gods ut på landsväg istället för på järnväg eller vatten. Med en ny kombiterminal skulle uppskattningsvis 70 000 långtradare per år försvinna från de allmänna vägarna i Sundsvallsområdet. Ur ett nationellt perspektiv är det svårt att se en satsning som skulle ligga mer i linje med regeringens inriktning för framtidens godstransporter med fokus på intermodalitet och ökad andel godstransporter på järnväg och vatten.
Satsningen har dessutom brett demokratiskt stöd bland kommuninvånarna. Byggandet av terminalen röstades igenom med fullständig enighet i kommunfullmäktige – och idag står alla fullmäktiges partier utom Sverigedemokraterna bakom bygget. Trots det har byggstarten nu försenats med sex år.