Balanskommissionens syn på EU:s nya taxonomiförordning

2020-11-26

EU-kommissionen presenterade nyligen sitt lagförslag för en taxonomi som ska reglera satsningar inom regionen. Ett mycket detaljerat klassificeringssystem som ska främja hållbar utveckling.

Regelverket kommer bland annat att vara styrande för hur banker väljer att låna ut pengar och hur finansmarknaden värderar investeringar, och kommer således få en stor påverkan. 

Som den är utformad i nuläget är den dåliga nyheter för Sveriges förnybara energisektor. Energi som i dagsläget klassas som hållbar skulle med taxonomins regelverk bli klassad som icke hållbar. Exempelvis ligger svensk vattenkraft i farozonen. Enligt lagförslaget krävs det långtgående förändringar för att ställa om till en nivå anpassad till regelverket. Det ställs exempelvis krav på fiskvägar och särskilda turbiner som långt ifrån alltid är verkningsfulla eller ens önskvärda med hänsyn till de lokala biologiska förutsättningarna. Även kärnkraften, delar av bioenergin och avfallskraftvärmen skulle påverkas negativt. 

Nedan följer en översikt av hur Sverige kan påverkas om regelverket tillämpas i sin nuvarande form:

Mål: hållbar utveckling på mer än ett sätt

Har Sverige rätt legala ramverk för att framgångsrikt fortsätta skapa välstånd OCH bidra till en mer hållbar värld?

• Omställning från fossilt till förnybart inom drivmedel, förpackningar m.m. förutsätter t ex att skogsråvara och jordbruksråvara kan användas i ökande omfattning
• Tillgång till metaller i marken avgörande för en framgångsrik utveckling av energisektorn, t ex batteriindustri
• Att kunna bygga ut städer, med bostäder, bredband, elnät, och fjärrvärme förutsätter effektiva beslutsprocesser. Att bygga infrastruktur, t ex för snabb spårbunden trafik mellan städerna kräver också rationella regelverk och processer.

Taxonomi-förordningen – innebörd och vikt

• EU:s nya Taxonomi är ett verktyg som klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara eller ej. Syftet med förordningen är att säkerställa så att finanssektorn får gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som ska få kallas gröna.
• För att investeringar ska klassificeras som hållbara enligt förordningen ska en ekonomisk verksamhet bidra väsentligt till minst ett av sex fastställda miljömål, samtidigt som det inte ska orsaka betydande skada på något av de övriga målen.
• Taxonomiförordningen innebär att det etableras en definition av vad som räknas som en hållbar investering och att det skapas en standard som kommer att få stor inverkan på finansbranschen, och i förlängningen företag som behöver lån och aktiekapital.
• Samma kriterier kommer att sannolikt tillämpas på offentlig upphandling och därefter bli styrande för kundkrav, miljömärkning, certifiering mm.

Så påverkas svenska företag och den svenska industrin av förordningen

• Kraven inom taxonomin är höga vilket betyder att endast ett fåtal företag sannolikt i dag skulle komma att klassificeras som gröna i sin helhet. Därför kommer det sannolikt även att dröja innan utbudet av diversifierade fonder som investerar i företag som i sin helhet är förenliga med taxonomin uppgår till en betydande del av det totala fondkapitalet.
• För svensk del finns del finns det stor oro inom bland annat skogsindustrin och energisektorn – eftersom vi har unika svenska förutsättningar inom bland annat hållbart skogsbruk och förnybar energi, som vattenkraft.
• Det finns också en betydande oro att genomförda gröna investeringar inom bland annat gruvverksamhet och stålindustri ska ha gjorts ”förgäves” 

Risk: rigida definitioner ersätter dagens mer dynamiska synsätt på hållbarhet

• De verksamheter som Balanskommissionen företräder (vattenkraft, skogsbruk, spillvärme mfl.) är i hög utsträckning klassade som ”gröna” bland investerare.  Svenska noterade och onoterade bolag inom våra sektorer har därmed genom åren kunnat finna ”grön finansiering” i olika former.
• Idag handlar detta i första hand om tillgång till och pris på lånefinansiering, men i förlängningen så kommer en ”grön” klassificering också att påverka anskaffning av riskkapital.
• Idag har marknadskrafterna drivit fram krav på hållbarhetsrapportering, ESG-screenade investeringsfonder, bolag som genomför rating av hållbarhet samt ”guidelines” för hur hållbarhet kan mätas och definieras.

En förordning, med centralt beslutade (EU) och fastslagna formella krav som blir för rigid, eller baseras på felaktiga premisser, hotar en fungerande grön kapitalanskaffning och kan i värsta fall omöjliggöra kommande hållbara investeringar i våra sektorer.

Vad får det för praktiska konsekvenser?

• Låg ranking på olika hållbarhetsindex
• Färre banker som vill låna ut pengar till ”ohållbara” företag
• Färre fonder och kapitalförvaltare som vill ha ”ohållbara” företag i sin portfölj
• Högre kapitalkostnader •Uteblivna investeringar
• Äventyrad leveranssäkerhet •Försenad klimatomställning
• Höga och volatila elpriser

Vattenkraftens status i taxonomin

Vattenkraften bedöms som hållbar i taxonomin. MEN, endast om den: –Regelbundet prövas med tidsbegränsade miljötillstånd –Inför obligatoriska miljöåtgärder såsom minskad reglering, ökade naturliga flöden, fiskpassager och ”fiskvänliga” turbiner.

Dessa åtgärder är långt ifrån verkningsfulla eller ens önskvärda utan är helt beroende av lokala biologiska förutsättningar.

Ingen vattenkraft i Sverige klarar dessa krav

• Kraven går långt utöver kraven i ramdirektivet för vatten och art- och habitatdirektivet.
• Sverige har redan en nationell plan för en samordnad miljöanpassning av vattenkraften.
• Liknande problematik finns för bioenergin, kärnkraften och avfallskraftvärmen.
• Över 80% av svensk elproduktion bedöms med nuvarande status som icke-hållbar trots att vi har ett av världens mest hållbara energisystem.

Kritik från skogsägare och skogsindustrin

Svenska skogsägare och svenska skogssektorn anser att taxonomin riskerar att definiera den svenska skogen och dess produkter som icke-hållbara. Det skulle ge omfattande negativa konsekvenser för gröna investeringar och riskerar att minska investeringarna i det svenska skogsbruket.

EU:s expertgrupp tar sin utgångspunkt i att skogen endast är hållbar så länge träden växer och inte avverkas. Svensk skogsindustris produkter inkluderas inte i taxonomin – trots att produkterna är en grundbult i den cirkulära ekonomin.

Det läggs helt enkelt för stor vikt vid att se skog och träd som en källa för koldioxidupptag istället för att se fördelen med trä som en klimatpositiv materialsubstitution.

Nuvarande regelverk, RED II och LULUCF är tillräckliga. Reglerna skall vara enkla nog för att kunna hanteras av enskilda skogsägare.

Bristande insikt i nordiskt skogsbruk innebär att EUs experter missar hur skogen spelar en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi vad gäller skogens betydelse för ett hållbart bygge, produktion av pappersmassa och biobränsle.

Kritik från gruv- och stålindustrin

• Svensk stålindustri är den mest utsatta industrin vad gäller risk för minskad produktion och investeringar inom EU.   Det är viktigt att EU:s industripolitik bidrar till att bevara industrins globala konkurrenskraft.
• Förslagen i EU:s taxonomi riskerar att motverka sitt syfte genom att stänga ute projekt och industrier med en stor potential till att bidra till en hållbar utveckling.
• Åtgärder för att minska koldioxidutsläppen på lång sikt kan öka industrins energibehov på kort sikt – då behöver det finnas en leveranssäkerhet för förnybar energi. Svensk gruv- och stålindustri ligger i framkant i omställningen av sin produktion.
• Vi anser att EU måste ta hänsyn till den speciella situation gruv- och stålindustrin befinner sig i, med en stor global konkurrens och långa förändringsprocesser. Utveckling av industriella system tar tid, både av tekniska och ekonomiska skäl, när ny teknik ska utvecklas, testas och implementeras.